En kaffekask senare bloggar jag igen.

Det är lördag kväll och jag står i köket i bara handduk. Jag nynnar på Magnus Uggla och lagar potatisgratäng och testar några nya moves på väg till kylskåpet. David stannar till i dörröppningen och skrattar försynt.

-Ibland borde man ta kort på dig.

Jag ställer in gratängen i kylskåpet och funderar en stund på vad han egentligen menar när jag går mot mitt rum. Och då slår det mig.

Ibland är jag en parodi på mig själv.