Världens bästa helg började på 110%. Sen ökade den.

I fredags skulle min kompis Kristoffer ha fest. Han ville väldigt gärna att vi skulle komma dit för det skulle bli en bra fest sa han. Bra musik och gott snask.

Sånt kan inte brandmansstudenter motstå.

När vi hade hängt av oss jackorna och hoppat ur skorna var det dags för husvisning. Kristoffer visade sovrum och tv-rum och stora toaletter. Vi gick upp och ner i trappor och det märktes att han blev mer och mer otålig och entusiastisk ju närmre slutet av rundturen vi kom. Till slut fanns det bara ett rum kvar.

- Och här har vi vardagsrummet, säger han med stolt röst och gör en välkomnande gest mot dörren.

När vi klev in bländandes vi av blinkande och blixtrande lampor. Discokulan i taket målade väggarna prickiga i alla möjliga färger. Och när han tryckte på en knapp sprutade det discorök ut bakom en fåtölj och E-type började sjunga om änglar som kallar.

Ingen kan säga att han inte tog jobbet som festfixare på allvar.