Nu tackar lilla jag för mig!
För fyra veckor sedan upptäckte fastighetsägaren* en vattenskada i min mormors badrum. Med bekymrad min konstaterade han att allt, inklusive toalettstolen, måste bytas ut. Ganska snart insåg vi också att även gamla människor skiter ibland (trots att de aldrig äter något) varpå tanten blev tvångsflyttad hem till oss.
Och här har hon bott. I fyra veckor.
Att ha en 90-årig mormor som inneboende innebär en hel del förändringar i dagsrutinerna. Man kommer plötsligt på sig själv med att lösa korsord flera timmar i streck (som omväxling har mormor också ägnat tiden åt sudoku. 69 stycken närmare bestämt) , dricka betydligt mycket mer kaffe än kroppen kan hantera och middagsdiskussionerna behandlar plötsligt ämnen som tavlorna i tv-rummet, gamla släktingars släktingar och hur sjukvården i Sverige såg ut på 30-talet.
Men min utomordentligt pigga mormor hade inte varit min mormor om hon inte haft en barnslig sida också. Hon vägrar till exempel med en obstinat 7-årings envishet att dricka upp vattnet man serverar henne, trots att hon håller på att svimma av vätskebrist. Hon sprider ut falska rykten om stundande giftemål i släkten bara för att retas**. Och idag erkände hon att hon drömt att hon ägde en plasma-tv. Att en mormor ens känner sig bekväm med begreppet "platt-tv" borde rendera i något slags pris.
Så, till slut. Idag meddelade reparatören/fastighetsskötaren/kassören/alltiallon/svärsonen*** att tantens nya badrum står färdigt och flyttlasset (till största delen bestående av urrivna tidningsartiklar, hemtjänstens diskade matlådor i kartong, papiljotter och färdiglösta korsord) kunde tuffa hemåt igen.
Och jag är lika säker nu som alltid.
Den lilla kärringen kommer att överleva oss alla.
* tillika min far.
** hon skyller på dåligt minne, men jag är övertygad om att hon vet EXAKT vad hon gör.
*** min far där också, alltså.
Och här har hon bott. I fyra veckor.
Att ha en 90-årig mormor som inneboende innebär en hel del förändringar i dagsrutinerna. Man kommer plötsligt på sig själv med att lösa korsord flera timmar i streck (som omväxling har mormor också ägnat tiden åt sudoku. 69 stycken närmare bestämt) , dricka betydligt mycket mer kaffe än kroppen kan hantera och middagsdiskussionerna behandlar plötsligt ämnen som tavlorna i tv-rummet, gamla släktingars släktingar och hur sjukvården i Sverige såg ut på 30-talet.
Men min utomordentligt pigga mormor hade inte varit min mormor om hon inte haft en barnslig sida också. Hon vägrar till exempel med en obstinat 7-årings envishet att dricka upp vattnet man serverar henne, trots att hon håller på att svimma av vätskebrist. Hon sprider ut falska rykten om stundande giftemål i släkten bara för att retas**. Och idag erkände hon att hon drömt att hon ägde en plasma-tv. Att en mormor ens känner sig bekväm med begreppet "platt-tv" borde rendera i något slags pris.
Så, till slut. Idag meddelade reparatören/fastighetsskötaren/kassören/alltiallon/svärsonen*** att tantens nya badrum står färdigt och flyttlasset (till största delen bestående av urrivna tidningsartiklar, hemtjänstens diskade matlådor i kartong, papiljotter och färdiglösta korsord) kunde tuffa hemåt igen.
Och jag är lika säker nu som alltid.
Den lilla kärringen kommer att överleva oss alla.
* tillika min far.
** hon skyller på dåligt minne, men jag är övertygad om att hon vet EXAKT vad hon gör.
*** min far där också, alltså.
Tänkte Lill-Krizan klockan 16:56
5 Comments:
Oh, herregud så söt..
Det är väl KLART att mormor kommer att överleva oss alla. Äter man så mycket vitlök som hon gör så blir man odödlig. Plus att hon har sagt till mig att hon ibland gör situps till morgongympa. Hon är alltså inte bara en hejare på korsord. Hon är sportig också!
Världens i särklass bästa mormor..jag lovar..
det är något med mormorar. så är det bara.
de är det finaste som finns på jorden. jag önskar att min fanns kvar.
Hon är faniamamma den bästa mormoren vi någonsin haft. Mormor, klapp klapp klapp!
Skicka en kommentar
<< Home